Which lies?

Jag är tjock och äcklig.
Efter påsken har jag gått upp 1-2kg tror jag. Vet inte med säkerhet då jag väger mig på två olika vågar,
en digital och en gammal. Förra veckan visade den digitala 51.8kg. Den gamla visar idag 53-54kg. BLÄ.
Midjan säger 65cm. Minsta hittils. Minus 11cm i midjan sen start. Men jag är ändå tjock. Vågen ljuger för mig.
Jag får inte på mig mina svarta byxor. Jag brukar få på mig dem på 53kg. Jag får inte på mig dom på 51.8. Vågen ljuger. Jag väger mindre men är större. I alla fall jämfört med förra gången. Har skaffat appen Viktkoll, har dragit ner på maten till hälften (dvs mindre havregrynsgröt, bara ett knäckebröd, bara en fisk och en potatis till lunch och middag, och samma till kvällsmat: två skivor ananas och två skivor melon). Det är på kvällen jag blir hungrig. Jag har börjat ta gamla dietpiller igen. Inte bra, men vad fan. Har inte så många kvar, kanske för 2-3veckor. Skulle aldrig få för mig att hålla på med sån skit länge, bara förstör. Men en liten kickstart för att bli av med 3kg till. Jag ska ner innan midsommar. Jag ska ner. Jag ska tillbaka. Jag ska bli fin igen. Jag ska vara smalast av de i kretsen (inte sjuk). Jag ska vara fin. Jag har en vän som försöker gå ner samtidigt. Vi började samtidigt. Jag har nått hennes målvikt. Jag tror det sved. Men sen äter jag som man ska och varje gång jag träffar henne säger hon att hon är såååå mätt för hon åt sååå mycket till middag. Tror det är lite naturlag att man inte går ner särskilt mycket då. Tycker hon är fin som hon är dock, tycker hon ska äta och vara glad. Man ska inte fastna i tankar. I would know.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0